Jag och min partner kan dela på disk, barn och hyra men vi kommer aldrig kunna dela på bördan av det sociala ansvaret som ligger på kvinnor. Jag tänker till och med skriva att män i heterorelationer, eller män i relationer med kvinnor över huvud taget, inte ens kan förstå detta ansvar.
Kvinnor förväntas le, serva, prata, erbjuda sig och helt och hållet ägna sin existens till att andra ska ha det trivsamt. I bakgrunden givetvis – ta för mycket plats passar sig inte. Är vi trötta förväntas vi sätta det åt sidan, och de få gånger vi inte behöver det är vi ändå så pass skadade av strukturen att det dåliga samvetet kommer så fort låren nuddar soffan. Med detta menar jag inte att män inte är sociala varelser, utan att det är det på helt andra villkor. Det vill säga på inga villkor alls egentligen.
Kvinnor som inte ler och inte kallpratar och inte erbjuder sig att ta disken är sura, konfliktsökande, lata, har mens, diagnoser och attitydproblem. Män kommer lättare undan med att muttra i ett hörn. Jag ser hur flickvänner, fruar och kvinnliga partners inklusive jag själv förväntas ta på sig en serviceroll vid större tillställningar medan männen höhöhöar runt grillen, pratar politik runt middagsbordet eller sitter tyst i soffan med sin mobil. Det spelar ingen roll vems ursprungsfamilj det är – kvinnorna har i större utsträckning ansvaret för den allmänna stämningen och servicen.
Om jag går igenom mina och mina vänners förhållanden genom åren, vad ser jag då? Att kvinnorna mycket oftare skapar relationer med svärmödrar och svägerskor och gullar med ingifta killens barn från förra äktenskapet. Mirakulöst blir den som har kontakt inför julaftnar och födelsedagar. Männen har sällan dessa relationer alls. Beror det på att kvinnor nio gånger av tio kommer från ”svårare familjer”? Knappast. Förväntningen är helt enkelt annorlunda. Det är inte okej att smita ifrån ett socialt ansvar om du är kvinna, och i det sociala ansvaret ligger flera relationsbyggen.
Ja jag vet. Det finns tusen undantag och gränsfall och just din man är fantastisk. Städar, tvättar, lagar all mat till festerna, ställer upp och har en jättebra relation med din syrra och morsa. Det kanske till och med är så att det är du som har en riktigt sunkig relation till hans familj. Men istället för att gotta dig och pösa över på grund av det, kan du tacka den tidigare kvinnokampen som banade vägen för din frihet att leva ett jämlikt liv. Dessutom förändrar det tyvärr ingenting. Samhället kommer fortfarande förvänta sig mer av kvinnor i sociala sammanhang. Och på grund av (bland annat) det är det svårt, för att inte säga omöjligt, att ha en helt jämställd relation.
Fiat 