I somras lade jag upp Järbos Llama Silk-garn i en tubuppläggning som blev fruktansvärd. Det var min första uppläggning i den tekniken och den hade varit på tok för jobbig att lägga upp i det här slinkiga garnet med inslag av mullbärssilke för att jag ens skulle komma på tanken att göra om. Tänkte morskt att jag allt kunde lösa det där med handsöm senare och stickade på. Sedan fortsatte tröjan lite i det där spåret. Fel på fel som var för jobbiga att repa upp i det satans, slinkiga garnet. Inte ens när jag sydde ihop axelpartiet och plötsligt satt med en liten säck som såg ut att vara Kurt Cobains koftas gamla härjade själ gav jag upp.
Vilken tur ändå? För den där tröjan som skulle vara långärmad i två färger blev ju en svinsnygg kortärmad topp i en färg!
Nu är jag igång med en Ramona Cardigan och tänker att det var tur att jag inte lade av med stickningen som jag var på väg att göra där ett tag, eftersom att jag mår så himla bra av hålla på med det. Och så tänker jag att man ibland kanske bara får köra på även om livet för tillfället ter sig som en gammal härjad grungesjäl. Det kan faktiskt bli ganska bra ändå till slut.
PS: Det finns ett nytt avsnitt ute av Rätt Avigt, för den hugade!
Fiat 